Från och med 2026 införs ett skattefritt utrymme på upp till 300 000 kronor i investeringssparkontot. Det är en av de mest konkreta förändringarna för svenska småsparare på flera år – och den påverkar hur du bör tänka kring ditt sparande, din portföljsammansättning och var du faktiskt placerar olika typer av tillgångar.
Vad innebär förändringen i praktiken?
Regeringen har föreslagit att de första 300 000 kronorna på ett ISK ska vara befriade från den årliga schablonbeskattning som annars gäller. I dag beräknas skatten på ISK utifrån en schablonintäkt baserad på statslåneräntan plus ett påslag, vilket sedan beskattas som kapitalinkomst. Med det nya regelverket slipper du alltså den kostnaden helt för kapital upp till gränsen.
För den som har ett ISK med 300 000 kronor eller mindre innebär det i praktiken att kontot blir kostnadsfritt ur skattesynpunkt – åtminstone vad gäller den löpande schablonskatten. Realisationsvinster beskattas fortfarande inte på ISK, precis som tidigare.
Hur stor är skillnaden rent ekonomiskt?
Med en statslåneränta på runt 2,5 procent och ett påslag på 1 procentenhet landar schablonintäkten på 3,5 procent av kapitalet. På 300 000 kronor innebär det en schablonintäkt på 10 500 kronor, som beskattas med 30 procent – alltså en skattekostnad på 3 150 kronor per år. Det kanske inte låter som en enorm summa, men över tid och med ränta-på-ränta-effekten är det pengar som stannar i din portfölj istället för att gå till staten.
För den som har ett ISK på exakt 300 000 kronor och dessutom når en avkastning på till exempel 8 procent per år, handlar det om ett inte obetydligt belopp som nu kan återinvesteras.
Vad bör du placera på ISK kontra andra konton?
Den klassiska frågan om tillgångsallokering mellan ISK, kapitalförsäkring och vanligt aktiedepå förändras något med det nya regelverket. Tidigare var schablonskatten på ISK alltid en faktor att väga in – nu försvinner den faktorn för de flesta småsparare.
Aktier och fonder med hög tillväxtpotential
ISK lämpar sig fortsatt bäst för aktier och aktiefonder med hög tillväxtpotential. Eftersom inga realisationsvinster beskattas vid försäljning är kontot särskilt fördelaktigt för tillgångar du tror kommer att stiga kraftigt i värde. Med skattefriheten under 300 000 kronor förstärks den fördelen ytterligare.
Räntebärande placeringar
Räntefonder och obligationer har traditionellt sett inte passat lika bra på ISK, eftersom schablonskatten historiskt kunnat äta upp en stor del av den faktiska avkastningen. Med det nya skattefria utrymmet förändras den kalkylen – åtminstone för belopp under gränsen. För den som vill ha en defensiv del av portföljen kan räntefonder på ISK nu vara ett mer rationellt val än tidigare.
Strategiska överväganden inför 2026
Det finns några konkreta saker att tänka på när du anpassar din strategi.
Fördela kapitalet rätt. Om du har ett ISK med mer än 300 000 kronor beskattas det överskjutande beloppet precis som tidigare. Det kan därför vara värt att se över om du ska öppna ett ISK till – exempelvis i en makes eller makas namn – för att maximera det skattefria utrymmet i hushållet.
Tidpunkten för insättningar spelar roll. ISK-skatten beräknas kvartalsvis utifrån kontovärdet. Insättningar tidigt på året ger en högre genomsnittlig bas och därmed potentiellt högre schablon. Med det skattefria utrymmet minskar den risken för de flesta, men det är fortfarande relevant att känna till mekaniken.
Jämför med kapitalförsäkring. En kapitalförsäkring har liknande skattestruktur men ger inte samma rösträtt på bolagsstämmor och har lite annorlunda regler kring förmånstagare. Med ISK-fördelarna förstärkta kan ISK bli förstahandsvalet för ännu fler sparare.
En reform som gynnar bred folklig sparkultur
Det skattefria utrymmet på 300 000 kronor träffar en stor del av landets sparare. Enligt Statistiska centralbyrån har majoriteten av de som har ett ISK ett saldo klart under den gränsen. För dem innebär reformen ett i princip kostnadsfritt sparverktyg – vilket sänker tröskeln för långsiktigt aktiesparande ytterligare. Det är i grunden en reform som gynnar den som börjar spara tidigt och gör det kontinuerligt, snarare än den som redan sitter på stora förmögenheter.
- Riksbankens balansgång: väntas räntan vändas uppåt igen? - 23 juni, 2026
- Fem sätt att diversifiera portföljen inför resten av 2026 - 6 juni, 2026
- AI-bubbla eller ny superkonjunktur? Så stor är koncentrationsrisken på börsen - 24 mars, 2026