Månad: november 2020

Med lön efter skatt menas den lön som kommer in på ditt lönekonto varje månad. Din arbetsgivare har redan dragit av alla avgifter och skatter. Arbetsgivaren sköter inbetalningen till Skatteverket.

Bruttolön eller nettolön?

Bruttolön och nettolön – vad är skillnaden? Så här hänger det ihop:

• Bruttolön = lön före skatt
• Nettolön = lön efter skatt

De pengar som du får in på ditt lönekonto mot slutet av månaden är med andra ord nettolönen.

Olika skatter på lön 2020

För att beräkna lön efter skatt måste vi först ta reda på vilka skatter och avgifter som betalas. Vi ska här gå igenom vilka skatter och avgifter som gäller i Sverige:

• Kommunalskatt
• Landstingsskatt
• Statlig skatt
• Public Service-avgift
• Kyrkoavgift
• Begravningsavgift

Kommunalskatt

Kommunalskatten bestäms utifrån var du som skattebetalare är folkbokförd. Kommunalskatten används främst till skola, barnomsorg, kultur, äldreomsorg och vård. En del av skatten går även till de kommunala vägarna, underhåll av parker, försörjningsstöd, LSS samt LAS. Hur stor kommunalskatten är varierar över landet:

• Den genomsnittliga kommunalskatten 2020 i Sverige är 32,28 %.
• Högst kommunalskatt har Dorotea med 35,15 %.
• Lägst är kommunalskatten i Österåker med 29,18 %.

Landstingsskatt

Landstingsskatten är en del av kommunalskatten. Skattesatsen brukar vara mellan 10 och 12 procent beroende på region (landsting). I Sverige är det endast Gotland som inte har någon landstingsskatt då ön inte är del ett landsting. Ändå är kommunalskatten på samma nivå som i övriga delar av landet. Du behöver själv aldrig fundera på landstingsskatten när du beräknar lön efter skatt eftersom skatten redan ingår i kommunalskatten.

Statlig inkomstskatt

Om du är höginkomsttagare får du även betala statlig skatt. Gränsen för vem som räknas som höginkomsttagare 2020 är 509 300 kronor. Tjänar du mindre än så betalar du alltså ingen statlig inkomstskatt. Om du tjänar mer än 509 300 kronor betalar du 20 % skatt på det överstigande beloppet. Dessutom betalar du som vanligt kommunalskatt på hela inkomsten.

Den statliga inkomstskatten går till bland annat:

• Försvaret
• Infrastruktur
• Polisen
• Sjukvården
• Det sociala skyddsnätet

Public service-avgift

Public service-avgiften infördes 2019 och ersatte då TV- och radioavgiften. För 2020 är maxbeloppet för public service-avgiften 1 397 kronor. Alla som fyllt 18 år, bor i Sverige och betalar skatt i landet ska betala public service-avgift. Ibland ska även svenskar bosatta utomlands betala avgiften. Det spelar ingen roll om du har tv eller inte. Avgiften läggs automatiskt på i deklarationen. Så mycket ska du betala i public service-avgift:

• Om du tjänar 139 746 kronor eller mer betalar du full avgift om 1 397 kronor.
• Om du tjänar mindre än 139 746 kronor betalar du 1 % av din inkomst i public service-avgift.

Kyrkoavgift och begravningsavgift

Om du är medlem i Svenska kyrkan betalar du en kyrkoavgift. Kyrkoavgiften går främst till arbetet i den lokala församlingen. Det innebär bland annat att du stödjer gemenskapsträffar för äldre, öppna förskolor och arbete för utsatta människor. Hur mycket du ska betala beror på var i Sverige du bor. Snittet för landet ligger på runt 1 procent av lönen. Begravningsavgiften måste alla betala oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Den används till att finansiera begravningar och kremeringar. Begravningsavgiften brukar vara drygt 0,2 % av inkomsten.

Jobbskatteavdrag

Det kan verka tungt att behöva betala alla skatter men det finns faktiskt också ett avdrag: jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget finns sedan 2007. Det infördes som en skattelättnad i syfte att göra arbete mer lönsamt. Tanken var att skapa incitament för arbete, vilket skulle sänka arbetslösheten i hela landet. För att få fullt jobbskatteavdrag måste din månadslön vara under 52 470 kronor. Tjänar du mer än så minskar jobbskatteavdraget gradvis upp till en månadslön på 137 000 kronor. Tjänar du mer än 137 000 kronor i månaden har du med andra ord inget jobbskatteavdrag.

Dessutom kan jobbskatteavdraget variera beroende på hur hög den kommunala skatten är i din kommun. Du behöver varken räkna ut skatteavdraget eller göra något i deklarationen. Skatteverket räknar automatiskt ut ditt jobbskatteavdrag och lägger in alla uppgifter i deklarationen.

Andra avgifter på lön

Din arbetsgivare får också betala avgifter för att du ska vara anställd:

• Arbetsgivaravgifter: Full arbetsgivaravgift är 31,42 % av bruttolönen.
• Avtalade sociala avgifter: Mellan 4,88 % och 31,69 % av bruttolönen beroende på avtal och lön.

Du kan få skatteåterbäringen för 2020 redan runt den 7 till 9 april. För att få skatteåterbäringen innan påsk gäller det dock att du uppfyller vissa villkor. Annars får du vänta till åtminstone början av juni. Vi går här igenom vilka datum och villkor som gäller för skatteåterbäring 2020.

Viktiga datum för skatteåterbäringen 2020

När skatteåterbäringen kommer 2020 beror på flera faktorer, bland annat:

• När du deklarerar
• Hur du deklarerar – digitalt eller på papper
• Om du deklarerar själv eller har hjälp med deklarationen
• Om du är skatteregistrerad i Sverige eller inte

Här är de viktigaste datumen för när skatteåterbäringen kommer:

Tänk på att: Om du har mindre än 100 kronor i skatteåterbäring betalar Skatteverket inte ut pengarna till ditt bankkonto. Pengarna finns då istället på ditt konto hos Skatteverket.

Skatteåterbäring datum om du inte ska deklarera

Det är inte alla som ska deklarera. Tillhör du någon av dem som inte ska deklarera är det lite andra datum som gäller för skatteåterbäringen.

Skatteverket har en lista med situationer då du inte ska deklarera. Det gäller bland annat om:

• Du inte haft någon inkomst eller inkomst av näringsverksamhet som överstiger 19 670 kronor samt att din kapitalinkomst är mindre än 200 kronor.
• Barn som haft en inkomst på mindre än 19 670 kronor.
• Barn som bara har kapitalinkomster om både Skatteverket och barnet fått kontrolluppgifter för dessa.

Följande datum gäller för skatteåterbäring om du inte ska deklarera:

Få skatteåterbäring innan påsk

Visst vore det skönt att kunna få skatteåterbäringen redan innan påsk? Det är fullt möjligt att få tillbaks skatten på bankkontot redan någon gång mellan 7 och 9 april 2020.

För att få skatteåterbäringen innan påsk måste du uppfylla vissa villkor:

• Deklarera digitalt: Med Skatteverkets app eller e-tjänst får du fram din deklaration. Om allt stämmer kan du granska och godkänna den direkt med hjälp av e-legitimation. Du kan även deklarera med sms eller per telefon.
  
  
• Deklarera innan 31 mars: Ett villkor för att få pengarna redan i april är att du skickar in deklarationen innan 31 mars.
  
  
• Bankkonto: För att få pengarna utbetalda på ditt bankkonto måste du se till att du anmält ditt kontonummer till Skatteverket. Annars hamnar pengarna på ditt skattekonto istället.
  
  
• Inga ändringar: Det går inte att göra några ändringar i deklarationen ifall du vill få pengarna i april. Exempel på ändringar är deklaration av aktier enligt bilaga K4, deklaration av hobbyinkomster, inkomster från utlandet eller försäljning av bostad. Anledningen är att Skatteverket måste kontrollera alla ändringar och det kan ta lite tid.

Däremot måste du inte ha digital brevlåda för att kunna få skatteåterbäringen i april. Det är en myt. Men har du ingen digital brevlåda kan du inte få deklarationen skickad till dig digitalt. Då får du istället logga in på Skatteverkets e-tjänst. En vanlig fråga är om man måste betala in kvarskatt tidigare ifall man deklarerar tidigt. Så är det inte. Genom att deklarera tidigt har du alltså chans att få pengar tillbaks tidigare ifall staten är skyldig dig skattepengar. Är du skyldig staten pengar behöver du däremot inte betala tidigare bara för att du deklarerat innan 31 mars.

Vilket datum du ska betala eventuell kvarskatt beror istället på när du får slutskattebeskedet:

• Augusti: Betala kvarskatt innan 12 november 2020.
• December: Betala kvarskatt innan 12 mars 2021.

Viktigaste datumen för deklarationen

Här är de viktigaste datumen inför deklarationen 2020:

• 4 – 11 mars: Deklarationen skickas ut digitalt till alla som har digital brevlåda (den måste ha varit registrerad redan 27 februari)
• 12 mars: Kvarskatten för dig som fick slutskattebeskedet i december ska finnas på Skatteverkets konto.
• 13 mars – 15 april: Pappersdeklarationen skickas ut.
• 17 mars: Deklarationen öppnas i Skatteverkets app och på skatteverket.se
• 31 mars: Sista dag för att deklarera digitalt om du vill ha pengarna innan påsk.
• 7 – 9 april: Skatteåterbäring till dig som deklarerat tidigt.
• 4 maj: Sista datum för att lämna in inkomstdeklarationen.
• 9 – 12 juni: Skatteåterbäring för de flesta som inte fick pengarna redan i april.

Det kan finnas många anledningar att räkna ut sin årsinkomst. Om du ska ansöka om lån kommer banken att fråga hur stor årsinkomst du har. Du behöver också ange din årsinkomst vid diverse ansökningar, till exempel via Försäkringskassan. Ett annat exempel när du behöver räkna ut årsinkomsten är om du ska jämföra den med löner i andra länder där månadslön sällan används som mått.

Ibland är det mycket lätt att räkna ut årsinkomsten. Andra gånger behövs lite trixande. Så här gör du:

Så räknar du ut din årsinkomst

Som tur är det ofta ganska lätt att räkna ut sin årsinkomst. I de allra flesta fall tar du bara din månadslön och multiplicerar med antalet månader på ett år, det vill säga 12.

Exempel: Vi antar att du tjänar 22 000 kronor per månad före skatt. Då räknar du ut din årsinkomst så här:
22 000 kr x 12 månader = 264 000 kr

Årsinkomst med timlön

Även om du inte har någon månadslön utan jobbar med timlön är det lätt att räkna ut årsinkomsten.
Då tar du bara din timlön och multiplicerar den med antalet timmar som du jobbar på ett år.

Exempel: Du har en timlön på 150 kronor före skatt och jobbar 40 timmar i veckan. Då blir din årsinkomst:
150 kr x 40 timmar x 52 veckor = 312 000 kr

Räkneexemplet bygger på att en vanlig arbetsvecka består av 40 timmar arbetstid. Det motsvarar 2 080 timmar arbetstid på ett år.

Räkna ut årsinkomst vid oregelbunden inkomst

Om du har oregelbunden inkomst kan det vara lite klurigare att räkna ut årsinkomsten. Så kan det bli om du har ströjobb, jobb från gig eller om du extraknäcker på flera ställen. Många hoppar mellan olika vikariat eller jobbar som projektanställd. Om du jobbar som konsult kanske du har provision på försäljning. Troligtvis varierar försäljningen ganska mycket från månad till månad och därmed även din ersättning. För att räkna ut årsinkomsten vid oregelbunden inkomst får du försöka ta fram din genomsnittliga årsinkomst. Det blir kanske inte 100 % rätt, men du kan komma ganska nära.

För att räkna ut den genomsnittliga årsinkomsten får du leta fram alla dina lönespecifikationer och kvitton från gig och motsvarande för en viss period. Ta värdet och dela det med antalet månader och multiplicera sedan med 12.

Exempel: Vi kan anta att du tjänade totalt 25 000 kronor på olika jobb i januari, 23 000 i februari och 28 000 i mars. Det är tre månader. Då räknar du ut den genomsnittliga årsinkomsten så här: (25 000 + 23 000 + 28 000) / 3 x 12 = 304 000 kr.

Räkna ut semesterlön

Du bör även tänka på att antalet semesterdagar på ett år påverkar din årsinkomst. Under semesterna har du nämligen något som kallas för semesterersättning. Den lagstadgade ledigheten är 25 dagar per år. Semesterlön är detsamma som din vanliga månadslön plus semesterersättningen. För att få semesterersättning måste du ha jobbat ett år först. Du kan ta ut semester även om du inte jobbat ett helt år men då blir det obetald semester. Hur stort är semestertillägget? Har du kollektivavtal brukar semestertillägget vanligtvis vara 0,8 procent multiplicerat med din månadslön gånger antal dagar.

Exempel: Vi antar att du tjänar 25 000 kronor i månaden före skatt och att du omfattas av kollektivavtal. Du har 25 semesterdagar. Då blir din semesterlön:
25 000 kr x 0,008 x 25 = 5 000 kr
Har du inget kollektivavtal blir din semesterersättning istället 0,43 procent multiplicerat med din månadslön.

Exempel: Vi antar att du tjänar 25 000 kronor i månaden före skatt men du omfattas inte av kollektivavtal. Du har 25 semesterdagar. Din semesterlön blir:
25 000 kr x 0,0043 x 25 = 2 687,50 kr

Vad ingår i årsinkomsten?

För många bidrag finns det stränga regler kring vad som ska eller inte ska räknas med i årsinkomsten.
Följande räknas in i årsinkomsten:

• Lön före skatt
• Övertidsersättning
• OB-ersättning
• Provision på försäljning

Däremot ingår inte detta i din årsinkomst:

• Studiestöd
• Pension
• Föräldrapenning
• Sjukpenning
• Arbetslöshetsersättning
• Kapitalinkomst
• Skattepliktiga förmåner som exempelvis bil eller logi
• Avgångsvederlag
• Traktamenten