Räkna ut årsinkomst

Det kan finnas många anledningar att räkna ut sin årsinkomst. Om du ska ansöka om lån kommer banken att fråga hur stor årsinkomst du har. Du behöver också ange din årsinkomst vid diverse ansökningar, till exempel via Försäkringskassan. Ett annat exempel när du behöver räkna ut årsinkomsten är om du ska jämföra den med löner i andra länder där månadslön sällan används som mått.

Ibland är det mycket lätt att räkna ut årsinkomsten. Andra gånger behövs lite trixande. Så här gör du:

Så räknar du ut din årsinkomst

Som tur är det ofta ganska lätt att räkna ut sin årsinkomst. I de allra flesta fall tar du bara din månadslön och multiplicerar med antalet månader på ett år, det vill säga 12.

Exempel: Vi antar att du tjänar 22 000 kronor per månad före skatt. Då räknar du ut din årsinkomst så här:
22 000 kr x 12 månader = 264 000 kr

Årsinkomst med timlön

Även om du inte har någon månadslön utan jobbar med timlön är det lätt att räkna ut årsinkomsten.
Då tar du bara din timlön och multiplicerar den med antalet timmar som du jobbar på ett år.

Exempel: Du har en timlön på 150 kronor före skatt och jobbar 40 timmar i veckan. Då blir din årsinkomst:
150 kr x 40 timmar x 52 veckor = 312 000 kr

Räkneexemplet bygger på att en vanlig arbetsvecka består av 40 timmar arbetstid. Det motsvarar 2 080 timmar arbetstid på ett år.

Räkna ut årsinkomst vid oregelbunden inkomst

Om du har oregelbunden inkomst kan det vara lite klurigare att räkna ut årsinkomsten. Så kan det bli om du har ströjobb, jobb från gig eller om du extraknäcker på flera ställen. Många hoppar mellan olika vikariat eller jobbar som projektanställd. Om du jobbar som konsult kanske du har provision på försäljning. Troligtvis varierar försäljningen ganska mycket från månad till månad och därmed även din ersättning. För att räkna ut årsinkomsten vid oregelbunden inkomst får du försöka ta fram din genomsnittliga årsinkomst. Det blir kanske inte 100 % rätt, men du kan komma ganska nära.

För att räkna ut den genomsnittliga årsinkomsten får du leta fram alla dina lönespecifikationer och kvitton från gig och motsvarande för en viss period. Ta värdet och dela det med antalet månader och multiplicera sedan med 12.

Exempel: Vi kan anta att du tjänade totalt 25 000 kronor på olika jobb i januari, 23 000 i februari och 28 000 i mars. Det är tre månader. Då räknar du ut den genomsnittliga årsinkomsten så här: (25 000 + 23 000 + 28 000) / 3 x 12 = 304 000 kr.

Räkna ut semesterlön

Du bör även tänka på att antalet semesterdagar på ett år påverkar din årsinkomst. Under semesterna har du nämligen något som kallas för semesterersättning. Den lagstadgade ledigheten är 25 dagar per år. Semesterlön är detsamma som din vanliga månadslön plus semesterersättningen. För att få semesterersättning måste du ha jobbat ett år först. Du kan ta ut semester även om du inte jobbat ett helt år men då blir det obetald semester. Hur stort är semestertillägget? Har du kollektivavtal brukar semestertillägget vanligtvis vara 0,8 procent multiplicerat med din månadslön gånger antal dagar.

Exempel: Vi antar att du tjänar 25 000 kronor i månaden före skatt och att du omfattas av kollektivavtal. Du har 25 semesterdagar. Då blir din semesterlön:
25 000 kr x 0,008 x 25 = 5 000 kr
Har du inget kollektivavtal blir din semesterersättning istället 0,43 procent multiplicerat med din månadslön.

Exempel: Vi antar att du tjänar 25 000 kronor i månaden före skatt men du omfattas inte av kollektivavtal. Du har 25 semesterdagar. Din semesterlön blir:
25 000 kr x 0,0043 x 25 = 2 687,50 kr

Vad ingår i årsinkomsten?

För många bidrag finns det stränga regler kring vad som ska eller inte ska räknas med i årsinkomsten.
Följande räknas in i årsinkomsten:

• Lön före skatt
• Övertidsersättning
• OB-ersättning
• Provision på försäljning

Däremot ingår inte detta i din årsinkomst:

• Studiestöd
• Pension
• Föräldrapenning
• Sjukpenning
• Arbetslöshetsersättning
• Kapitalinkomst
• Skattepliktiga förmåner som exempelvis bil eller logi
• Avgångsvederlag
• Traktamenten